Chapter 9, Part 1: Web EN 301 549 Norwegian Swedish

Chapter 9, Part 1: WebYouTube↗ IA↗(long shot)
People & Blogs 5K views 11 likes 0 dislikes 13 Oct 2016

EN 301 549 276 subscribers N/A YouTube↗

Click to Play Video

Velkommen til denne serien av videoer om krav til universell utforming for offentlig anskaffelse

Välkommen till den här filmserien om tillgänglighetskrav för offentlig upphandling

av IKT-produkter og -tjenester i Europa, EN 301 549-standarden.

av IKT-produkter och tjänster i Europa; standarden EN 301 549.

Dette er video nummer 9.

Det här är den nionde filmen.

Siden kapittel 9 av standarden er ganske langt, har vi delt det inn i to deler, dette er den første.

Eftersom kapitel 9 i standarden är ganska långt så har vi delat in filmen i två delar. Det här är den första delen.

Videoene er sponset av Microsoft og produsert av Funka.

Filmerna är sponsrade av Microsoft och producerade av Funka.

Mitt navn er Susanna Laurin, og jeg er ekspert på universell utforming og har lang erfaring med standardisering.

Jag heter Susanna Laurin och jag är tillgänglighetsexpert med lång erfarenhet av standardisering.

I denne videoen skal vi se nærmere på nettløsninger.

I den här filmen kommer vi att titta närmare på webblösningar.

Men mange av kravene som vi snakker om her, er også relevante for andre digitale dokumenter og annen programvare.

Men många av kraven som vi pratar om här är också relevanta för andra digitala dokument och annan mjukvara.

Så selv om du ikke skal anskaffe et tradisjonelt grensesnitt til nettet, bør du se denne videoen.

Så även om du inte upphandlar ett traditionellt webbgränssnitt så bör du titta på den här filmen.

Du lurer kanskje på hva nett betyr i denne konteksten?

Du kanske frågar dig, vad betyder “webb” i det här sammanhanget?

I EN-standarden inkluderer «web» nettsteder, applikasjoner på nett, intranett, ekstranett, nettbaserte apper og mye mer.

I EN-standarden så innebär det webbplatser, webbapplikationer, intranät, extranät, webbaserade appar och mycket mer.

Men kravene i dette kapittelet er også relevante hvis du har andre typer programvare som ikke vises i en nettleser,

Men kraven i det här kapitlet är också relevanta om du har andra typer av mjukvara som inte visas i en webbläsare,

eller om du har en mobilapp eller digitale dokumenter som PDF-dokumenter.

och om du har en mobilapp eller digitala dokument, såsom pdf-dokument.

Kapittel 10 dekker dokumenter, og kapittel 11 handler om annen programvare,

Kapitel 10 täcker dokument och kapitel 11 har att göra med annan mjukvara,

men begge disse kapitlene referer til krav i kapittel 9. Så denne videoen er et bra sted å begynne.

men båda dessa kapitel hänvisar till kraven i kapitel 9. Så den här filmen är ett bra ställe att börja på.

Det er tre seksjoner i dette kapittelet:

Det finns tre delar i kapitlet:

Den første er Generelt.

Den första delen är allmän.

Den andre dekker krav til innhold på nett.

Den andra delen täcker in krav för webbinnehåll.

Og den tredje er Web Content Accessibility Guidelines, eller WCAG 2.0, samsvarskravene.

Och den tredje är Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll, eller WCAG 2.0, och kraven för överensstämmelse.

9.1 inkluderer ingen krav, men definerer omfanget av kapittel 9.

9.1 innehåller inga krav, utan anger kapitlets omfattning.

Den sier hvilke typer grensesnitt som dekkes, og gir instruksjoner om hvordan å bruke kapittelet.

Där står vilka typer av gränssnitt som täcks in och det finns också instruktioner för hur kapitlet ska användas.

I denne seksjonen, beskriver standarden også

I detta avsnitt så beskrivs också

hvordan EN-standarden referer til Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (WCAG 2.0),

hur EN-standarden hänvisar till WCAG 2.0

og hvordan WCAG skal brukes for å oppfylle kravene i EN 301 549.

och hur WCAG ska användas för att uppfylla kraven i EN 301 549.

Siden WCAG er en såpass sentral del av dette kapittelet, vil vi starte denne videoen med å beskrive WCAG.

Eftersom WCAG är en så central del i det här kapitlet så kommer vi att inleda videon med att beskriva WCAG.

Web Content Accessibility Guidelines, eller WCAG,

Riktlinjerna för tillgängligt webbinnehåll, också känt som WCAG,

er retningslinjene som refereres til verden rundt når det kommer til universell utforming på nett.

är de riktlinjer som oftast hänvisas till runt om i världen när det kommer till tillgänglighet på webben.

WCAG ble utviklet av the World Wide Web Consortium, W3C,

WCAG togs fram av World Wide Web Consortium, W3C,

for å være et teknologiuavhengig sett av suksesskriterier som definerer hvordan nettbasert innhold bør fremstå.

för att vara en uppsättning med teknikoberoende framgångskriterier som beskriver hur webbaserat innehåll ska visas

og fungere for å imøtekomme alle brukerbehov, uavhengig av om brukeren har en funksjonsnedsettelse eller ikke.

och fungera för att fylla alla användarbehov, oavsett om användaren har en funktionsnedsättning eller inte.

WCAG 2.0 ble lansert i 2008, og disse retningslinjene er fellesnevneren

WCAG 2.0 släpptes 2008. Dessa riktlinjer är nu den gemensamma nämnaren

for mye av arbeidet som blir gjort innen universell utforming i nettbaserte grensesnitt verden over.

för mycket av det arbete som sker kring tillgänglighet på webben världen över.

Istedenfor å finne opp det samme i EN 301 549,

Istället för att återuppfinna samma sak i EN 301 549,

bruker standarden WCAG ved å referere til forskjellige suksesskriterier i WCAG 2.0.

så använder standarden WCAG genom att peka på de olika framgångskriterierna i WCAG 2.0.

La oss se nærmere på WCAG.

Låt oss titta närmare på WCAG.

WCAG er delt opp i 4 prinsipper.

WCAG är indelat i 4 principer.

Det første sier at innhold på nett bør være mulig å oppfatte,

Den första principen säger att webbinnehållet ska vara möjligt att uppfatta.

det bør ikke kreve at brukeren kan se eller høre

Det ska inte krävas att användaren kan se eller höra

får å kunne ta til seg informasjonen.

för att kunna ta del av informationen.

Dette betyr at bilder bør ha likeverdig tekst, lydopptak bør ha ikke-lydbaserte alternativer og så videre.

Det här betyder att bilder behöver ett likvärdigt textalternativ, ljudinspelningar behöver alternativ som inte är ljud, och så vidare.

Det andre prinsippet sier at innhold på nett bør være mulig å betjene.

Den andra principen säger att webbinnehållet ska vara hanterbart.

Det betyr at du bør kunne bruke grensesnittet selv om du ikke kan benytte en mus.

Det betyder att du ska kunna använda gränssnittet även om du inte använder mus.

Retningslinjene i dette prinsippet er beregnet på å sørge for at innhold skal kunne navigeres med et tastatur

Riktlinjerna under den här principen ska se till att innehållet går att använda med ett tangentbord

og med hjelpemidler som benytter tastaturkommandoer for å hjelpe brukere å navigere, som talekontroll.

och med hjälpmedel som använder tangentbordskommandon för att hjälpa användare navigera, som till exempel röststyrning.

Det tredje prinsippet sier at innhold på nett bør være forståelig.

Den tredje principen säger att webbinnehållet ska vara begripligt.

Dette inkluderer retningslinjer for å gjøre innhold lesbart på en forståelig måte med hjelpemidler

Här ingår riktlinjer för att göra innehållet möjligt att läsa och förstå för hjälpmedel

og gjøre tekst forståelig for brukere.

och för att göra texten begriplig för användare.

Det siste prinsippet er rettet mot å gjøre innhold på nett robust nok

Den sista principen handlar om att göra webbinnehållet tillräckligt robust

til å være mulig å tolke riktig, og mulig å konvertere og presentere på forskjellige måter.

för att det ska kunna tolkas korrekt, och bli möjligt att konvertera och presentera på olika sätt.

I de fire prinsippene er det totalt 12 retningslinjer.

De 4 principerna innehåller totalt 12 riktlinjer.

Disse 12 retningslinjene bryter prinsippene ned i mindre deler, men det er suksesskriteriene som er viktig.

Dessa 12 riktlinjer bryter ner principerna i mindre delar, men det är framgångskriterierna som är viktigast.

De 12 retningslinjene har totalt 61 suksesskriterier.

De 12 principerna har totalt 61 framgångskriterier.

Disse suksesskriteriene er målbare krav, som er kjernen til WCAG.

Dessa framgångskriterier är de mätbara kraven som är kärnan i WCAG.

De 61 suksesskriteriene må oppfylles for å møte kravene til WCAG.

De 61 framgångskriterierna måste uppfyllas för att kraven i WCAG ska uppfyllas.

Hvert suksesskritere spesifiserer et viktig aspekt av innholdet,

Varje framgångskriterium specificerar en viktig aspekt av innehållet,

dette kan for eksempel være å definere hva som vil være godt nok kontrastforhold mellom tekst og bakgrunn,

det kan till exempel vara vad som är ett tillräckligt kontrastförhållande mellan text och bakgrund,

eller at språket som blir brukt kan defineres i programmeringen,

eller att språket som används ska definieras i koden,

slik at tekst-til-tale programvare kan velge riktig stemme for teksten.

så att mjukvara för text-till-tal kan välja rätt röst för texten.

De forskjellige suksesskriteriene er delt i 3 nivåer.

De olika framgångskriterierna är indelade i tre nivåer.

Nivå A består av de 25 mest grunnleggende suksesskriteriene,

Nivå A innehåller de 25 mest grundläggande framgångskriterierna

nivå AA inkluderer alle 25 nivå A kriteriene + 13 til, som utgjør totalt 38 forskjellige suksesskriterier.

Nivå AA innehåller alla 25 kriterier på A-nivå plus 13 ytterligare kriterier, vilket ger totalt 38 unika kriterier.

Nivå AAA inkluderer alle de 61 suksesskriteriene.

Nivå AAA innehåller samtliga 61 kriterier.

EN 301 549 krever at alle nettbaserte løsninger skal møte de 38 suksesskriteriene på nivå AA i WCAG.

EN 301 549 kräver att alla webbaserade lösningar ska uppfylla de 38 framgångskriterierna på AA-nivå i WCAG.

WCAG er utviklet for å være teknologiuavhengig.

WCAG togs fram för att vara teknikoberoende.

Dette betyr at suksesskriteriene i WCAG kan bli brukt uavhengig av teknologien som benyttes.

Det betyder att framgångskriterierna i WCAG kan appliceras oavsett vilken teknik som används.

Det samme suksesskriteriet kan bli brukt på for eksempel HTML, PDF, Java eller hvilken som helst annen teknologi.

Samma framgångskriterium kan användas för HTML, PDF, Java eller vilken annan teknik som helst.

Men du må sørge for at du bruker en teknologi som kan møte kravene i WCAG,

Men du måste se till att du använder en teknik som kan möta kraven i WCAG,

og at det fungerer med hjelpemidler og brukeragenter.

och att den fungerar med hjälpmedel och användarprogram.

I seksjon 9.2; EN 301 549 kobler til hvert individuelle suksesskriterium i WCAG.

I avdelning 9.2 mappas EN 301 549 till var och ett av de individuella framgångskriterierna i WCAG.

Vi vil ta en rask titt på alle de 38 kravene.

Vi kommer gå igenom alla 38 kraven lite snabbt.

Men siden dette er ganske komplekst, vil du trenge å grave dypere for å forstå hva hvert suksesskriterium

Men eftersom det här är ganska komplext så kommer du behöva gräva djupare för att förstå vad var och ett av framgångskriterierna

betyr i kontekst av din løsning.

innebär för just din lösning.

9.2.1 Ikke-tekstlig innhold er basert på WCAG 2.0 suksesskriterium 1.1.1 Ikke-tekstlig innhold.

9.2.1 Innehåll som inte är text baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.1.1 Innehåll som inte är text.

Siden tekst er den enkleste formen for kommunikasjon å konvertere og presentere på forskjellige måter med hjelpemidler,

Eftersom text är den form av information som är lättast att konvertera och presentera på olika sätt för hjälpmedel,

er det en viktig idé i WCAG å tilby likeverdig tekst til innhold som ikke er tekst.

så är en viktig tanke i WCAG att man ska erbjuda likvärdiga textalternativ för innehåll som inte är text.

Som regel gjelder dette bilder.

Detta gäller oftast bilder.

Hvis du har et bilde som gir informasjon til brukeren,

Om du har en bild som ger någon form av information till användaren,

bør det også være en tekst, som gir den samme informasjonen.

så ska det också finnas text som ger samma information.

Nøyaktig hvordan dette gjøres er avhengig av situasjonen.

Exakt hur detta sker beror på situationen.

På et ordinært nettsted gjøres dette ofte med HTML-kode for "alt".

På en vanlig webbsida görs detta oftast med HTML-attributet “alt”.

Denne koden blir plukket opp av hjelpemidler slik at brukere som ikke kan se bildet får tilsvarende informasjon.

Denna kod plockas upp av hjälpmedel så att användare som inte kan se bilden får motsvarande information.

I noen situasjoner kan visuell tekst være en mer passende metode for å gi informasjon.

I vissa situationer kan det vara mer lämpligt att visa informationen som synlig text.

Kravet gjelder alt ikke-tekstlig innhold som formidler informasjon eller mening til brukeren,

Det här kravet appliceras på allt innehåll som inte är text och som ger användaren någon information eller mening,

ikke bare bilder.

och inte bara bilder.

9.2.2 Bare lyd og bare video (forhåndsinnspilt)

9.2.2 Enbart ljud och enbart video (Förinspelad)

er basert på WCAG 2.0 suksesskriterium 1.2.1 Bare lyd og bare video (forhåndsinnspilt).

baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.2.1 Enbart ljud och enbart video (Förinspelad)

Hvis du enten har video uten lydinformasjon, eller lyd uten video,

Om du antingen har en video utan ljudinformation eller ett ljudspår utan video,

og dette ikke er et mediaalternativ for en tekst,

och detta inte är tänkt som ett alternativ till annan text,

må du tilby et tekstalternativ. Hvis det er en video uten lyd,

så måste du erbjuda ett textalternativ, eller, om det är en video utan ljud,

kan du tilby et lydspor som et alternativ, som gir brukeren samme informasjon.

ett alternativt ljudspår som ger likvärdig information.

Hensikten her er at en bruker ikke skal være påkrevd å høre eller se for å ta til seg informasjonen.

Målet med detta är att en användare inte ska behöva kunna höra eller se för att få informationen.

Derfor er det også viktig at alternativet er lett å finne.

Därför är det också viktigt att alternativet är lätt att hitta.

Ett eksempel kan være en nettside med en podkast publisert.

Ett exempel skulle kunna vara en webbsida som publicerar en podcast.

Som et alternativ, finnes det en teksttranskripsjon som brukeren kan lese.

Som ett alternativ har man lagt ut en textversion av ljudet som användaren kan läsa.

Transkripsjonen blir tilbudt via en lenke rett under lydsporet.

Texten erbjuds genom en länk direkt under ljudspelaren.

Dette kravet er kun relevant for forhåndsinnspilt media,

Det här kravet är endast relevant för förinspelade media,

hvis du har en live strømming, er ikke dette kravet gjeldende.

om du direktsänder så är inte det här kravet applicerbart.

9.2.3 Teksting (Forhåndsinnspilt) er basert på WCAG 2.0 suksesskriterium 1.2.2 Teksting (Forhåndsinnspilt).

9.2.3 Textbeskrivningar (Förinspelade) baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.2.2 Textbeskrivningar (Förinspelade)

Teksting er en tekstversjon av uttalt dialog og gir også informasjon om hvem som snakker

Textbeskrivningar är en textversion av den talade dialogen som också ger information kring vem som talar

og forklarer andre lyder i en video.

och som förklarar andra ljud som förekommer i filmen.

Teksting blir brukt for å gi personer med nedsatt hørsel likeverdig informasjon som andre brukere får fra å høre på videoen.

Textbeskrivningar används för att ge användare med nedsatt hörsel motsvarande information som den andra användare får när de lyssnar på filmens ljud.

Hvis nettstedet har synkronisert media, for eksempel en video med et lydspor,

Om webbplatsen har synkroniserad media, såsom en film med ett ljudspår,

bør mediet ha teksting.

så ska filmen ha textbeskrivningar.

Hvis det finnes en tekstversjon av informasjonen, lett tilgjengelig i sammenheng med synkronisert media,

Om det finns en textversion av informationen lätt tillgänglig i anslutning till det synkroniserade mediainnehållet,

så trenger du ikke ha teksting, men det er anbefalt å ha det likevel.

så måste du inte erbjuda textbeskrivningar, men det är rekommenderat att du gör det ändå.

Dette kravet er bare relevant for forhåndsinnspilt media, hvis du har en live strømming,

Det här kravet gäller bara förinspelad media, om du har en direktsändning så

dette dekkes av seksjon 9.2.5, som betyr suksesskriterium 1.2.4 i WCAG.

täcks detta in i avsnitt 9.2.5, som pekar på framgångskriteriet 1.2.4 i WCAG.

9.2.4 Synstolking eller mediealternativ (forhåndsinnspilt)

9.2.4 Ljudbeskrivning eller mediealternativ (Förinspelat)

er basert på WCAG 2.0 suksesskriterium 1.2.3 Synstolking eller mediealternativ (Forhåndsinnspilt).

baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.2.3 Ljudbeskrivning eller mediealternativ (Förinspelat)

Synstolking er et lydspor hvor en taler forklarer hva som skjer visuelt i en video.

Ljudbeskrivning är ett ljudspår med en berättarröst som förklarar vad som hänser visuellt i en film.

Synstolking blir brukt for å gi personer med nedsatt syn likeverdig informasjon som andre brukere får ved å se videoen.

Ljudbeskrivning används för att ge synskadade användare motsvarande information som andra användare får genom att titta på filmen.

Dette kravet sier at dersom du har synkronisert media, bør det også finnes synstolking,

Det här kravet säger att om du har synkroniserade media, så ska det också finnas en ljudbeskrivning,

men hvis du tilbyr likeverdig tekst til videoen som er lett å finne frem til fra videosiden,

men om du erbjuder ett textalternativ till mediainnehållet som är lätt att hitta från videosidan,

så trenger du ikke synstolking.

så behöver du ingen ljudbeskrivning.

I noen situasjoner, for eksempel med en god taler integrert inn i mediet,

I vissa situationer, till exempel då det redan finns en bra berättarröst integrerad i filmen,

er kanskje ikke synstolking nødvendig,

så kanske inte ljudbeskrivning behövs,

men i andre situasjoner trenger du kanskje svært omfattende beskrivelser for å gjøre innholdet forståelig

men i andra situationer kan du behöva ganska utförliga ljudbeskrivningar för att göra innehållet begripligt

for brukere med nedsatt syn.

för synskadade användare.

Dette kravet er kun relevant for forhåndsinnspilt media,

Det här kravet är bara relevant för förinspelade media,

hvis du har en live strømming er ikke dette kravet gjeldende.

om du har en livesändning så är det här kravet inte applicerbart.

9.2.5 Teksting (direkte) er basert på WCAG 2.0 Suksesskritere 1.2.4 Teksting (direkte)

9.2.5 Textbeskrivningar (direktsända) baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.2.4 Textbeskrivningar (direktsända)

Når du har synkronisert media som kringkastes direkte bør du også tilby direkte teksting.

När du har synkroniserad media som direktsänds så behöver du också erbjuda direkttextning.

Dette gjør det mulig for personer som er døve eller har nedsatt hørsel å se presentasjoner i sanntid.

Det gör det möjligt för personer som är döva eller har nedsatt hörsel att ta del av sändningar i realtid.

9.2.6 Synstolking (Forhåndsinnspilt)

9.2.6 Textbeskrivningar (förinspelade)

er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.2.5 Synstolking (forhåndsinnspilt).

baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.2.5 Textbeskrivningar (förinspelade)

I dette kravet, er det åpenbart at EN-standarden er basert på en annen standard.

Det här kravet gör det uppenbart att EN-standarden är baserad på en annan standard.

I WCAG, er suksesskriteriene 1.2.3 og 1.2.5

I WCAG så är framgångskriterierna 1.2.3 och 1.2.5

presentert på forskjellige nivåer, henholdsvis nivå A og nivå AA.

presenterade på olika nivåer, nivå A respektive nivå AA.

Men i EN-standarden, blir dette litt forvirrende

Men i EN-standarden så blir det här lite förvirrande,

fordi kravene er presentert separat, men på samme nivå.

eftersom kraven presenteras var och en för sig, men på samma nivå.

Så dette er det samme kravet som 9.2.4, med den eneste forskjellen at du må ha synstolking.

Så det här är samma som krav 9.2.4, med den enda skillnaden att du måste ha ljudbeskrivningen.

Det er ikke godt nok å ha en alternativ tekstversjon.

Det räcker inte att bara ha en alternativ textversion.

Hvis du møter dette kravet, vil du også møte 9.2.4 samtidig.

Om du uppfyller det här kraven så kommer du även uppfylla 9.2.4 automatiskt.

9.2.7 Informasjon og relasjoner er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.3.1 Informasjon og relasjoner.

9.2.7 Information och relationer baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.3.1 Information och relationer.

Dette er et av de mest komplekse suksesskriteriene i WCAG.

Det här är ett av de mest komplexa framgångskriterierna i WCAG.

Det sier at all informasjon, alle relasjoner og all struktur

Det säger att all information, alla relationer och all struktur

som kommer frem i presentasjonen, også bør være tilgjengelig i tekst eller med kode, på en måte som kan bli tolket av brukeragenter og hjelpemidler.

som erbjuds visuellt genom presentation och utformning, också måste finnas tillgänglig som text eller med kod så att den kan tolkas av användarprogram och hjälpmedel.

La oss se på noen eksempler…

Låt oss titta på några exempel…

Hvis du har en nettside med en tekst, hvor det er en overskrift over teksten,

Säg att du har en webbsida med text, där det finns en rubrik ovanför texten.

vil de fleste brukere identifiserer denne overskriften gjennom den visuelle presentasjonen.

De flesta användare identifierar den här rubriken genom hur den är utformad.

Den er litt tykkere og større enn resten av teksten, og den vises over teksten,

Den är lite tjockare och större än resten av texten, och den visas över texten,

dette forteller oss visuelt at det er en overskrift.

vilket talar om för oss att det här är en rubrik.

Men brukere som ikke kan se dette vet ikke at det er en overskrift basert på den visuelle presentasjonen.

Men användare som inte kan se kommer inte att veta att det är en rubrik bara baserat på utseendet.

I HTML kan vi merke dette som en overskrift med HTML elementet H1.

I HTML kan vi ange detta som en rubrik med HTML-elementet H1.

Ved å sørge for denne koden i HTML filen kan vi fortelle brukeragenter og hjelpemidler

Genom att använda denna kod i HTML-filen så berättar vi för användarprogram och hjälpmedel

at denne teksten fungerer som overskrift i teksten.

att den här texten tjänstgör som en rubrik för resten av texten.

Denne informasjonen kan da bli gitt med lyd eller punktskrift til personer med nedsatt syn,

Denna information kan sen förmedlas till gravt synskadade användare genom ljud eller punktskrift,

og gjør det mulig å forstå strukturen og navigere innholdet.

vilket gör det möjligt för dessa användare att förstå strukturen och navigera i innehållet.

Et annet eksempel.

Ett till exempel.

Hvis du har et skjema hvor brukeren taster inn informasjon,

Om du har ett formulär där användaren matar in information

må du sørge for en tekst som forteller brukeren hva som skal tastes inn i de forskjellige skjemafeltene.

så behöver du en text som berättar för användaren vad den ska mata in i de olika formulärfälten.

Denne teksten er ofte plassert ved siden av skjemafeltet, som da viser oss hvilket skjemafelt som skal benyttes for å gi hvilken informasjon.

Den här texten placeras ofta bredvid formulärfältet så att vi kan se vilket formulärfält vi ska använda för vilken information.

Igjen, dette kan være veldig tydelig visuelt, men om du ikke kan se det, så trenger du å få denne informasjon på en annen måte.

Återigen så kan det här bli väldigt tydligt visuellt, men om du inte kan se det, så måste du få den här informationen på något annat sätt.

Ved å benytte HTML elementet LABEL for tekstbeskrivelsen og koble den til skjemafeltet,

Genom att använda HTML-elementet LABEL för textetiketten och koppla ihop den med formulärsfältet,

kan hjelpemidler og brukeragenter forstå koblingen

så kan hjälpmedel och användarprogram förstå kopplingen

og hjelpe brukere med å forstå hvilken informasjon som skal tastes inn i hvilket skjemafelt.

och hjälpa användare att förstå vilken information som ska in i vilket fält.

Det er utallige situasjoner der du må sørge for at koden gir brukeragenter

Det finns otaliga situationer där du behöver säkerställa att koden ger användarprogram

og hjelpemidler informasjon om struktur og relasjon.

och hjälpmedel information om struktur och relationer.

For eksempel tabeller, navigasjonsområder og punktlister.

Det gäller exempelvis tabeller, navigationsområden och punktlistor.

Du må bryte dette kravet ned i mindre deler og se hva som er relevant for deg.

Du behöver bryta ner det här kravet i mindre delar och se vad som är relevant för dig.

Målet med dette kravet er at informasjonen og funksjonaliteten til grensesnittet

Målet med det här kravet är att den information och funktionalitet som gränssnittet erbjuder

blir logisk selv for brukere som ikke kan se presentasjonen.

ska bli logisk även för användare som inte kan se gränssnittet.

Dette er ikke bare viktig for brukere med nedsatt syn, men også for alle brukere som kan tjene på

Det här är inte vara viktigt för synskadade användare, men också för alla användare som kan gynnas av att

å tilpasse den visuelle presentasjonen til deres individuelle behov, for eksempel med bruk av hjelpemidler.

kunna anpassa den visuella presentationen till sina personliga behov, exempelvis genom att använda hjälpmedel.

9.2.8 Meningsfylt rekkefølge er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.3.2 Meningsfylt rekkefølge.

9.2.8 Meningsfull ordning baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.3.2 Meningsfull ordning.

Hensikten med dette kravet er å sørge for at meningen til informasjonen

Syftet med det här kravet är att säkerställa att informationens mening

ikke går tapt når en brukeragent endrer presentasjonen,

inte går förlorad när användarprogrammet ändrar presentationen,

eller hjelpemiddelet konverterer informasjonen til et annet format som lyd eller punktskrift.

eller när ett hjälpmedel omvandlar informationen till ett annat format, såsom ljud eller punktskrift.

I HTML definerer rekkefølgen i koden leserekkefølgen.

I HTML är det ordningen i koden som bestämmer läsordningen.

Denne rekkefølgen bør være logisk.

Denna ordning ska vara logisk.

Selv om du brukes CSS til å posisjonere forskjellige komponenter i forskjellige områder av skjermen,

Även om du använder CSS för att positionera olika komponenter i olika områden av skärmen,

bør rekkefølgen i koden skape en logisk rekkefølge i presentasjonen.

så ska ordningen i koden följa en tydlig logik.

For eksempel bør den første kolonnen i en tekst med flere kolonner komme før den andre kolonnen i koden.

Till exempel så ska den första kolumnen i en flerkolumnstext komma före den andra kolumnen i koden.

9.2.9 Sensoriske egenskaper er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.3.3 Sensoriske egenskaper.

9.2.9 Sensoriska kännetecken baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.3.3 Sensoriska kännetecken.

Når du gir instruksjoner til brukeren, bør du ikke være avhengig av sensoriske egenskaper alene.

När du ger instruktioner till användaren så ska du inte förlita dig enbart på sensoriska kännetecken.

En sensorisk egenskap kan for eksempel være «se lenken til venstre», og dette er ikke nok.

Ett sensoriskt kännetecken skulle kunna vara “se länken till vänster”. Detta är inte tillräckligt.

Benytt heller noe mer enn bare sensoriske egenskaper,

Istället bör du använda något annat än sensoriska kännetecken,

som «følg lenken etter overskriften slik og slik, til venstre».

så som “Följ länken efter rubriken X, till vänster”.

Sensoriske egenskaper er ikke bare visuell plassering, det kan også være farge, form, størrelse, orientering eller lyd.

Sensoriska kännetecken är inte bara den visuella placeringen, det kan också vara färg, form, storlek, orientering eller ljud.

Hvis du er sikker på at de sensoriske egenskapene er de samme for alle brukere og situasjoner,

Om du är säker att de sensoriska kännetecknen är samma för alla användare och situationer,

kan du bruke den sammen med noe strukturelt,

så kan du använda dem tillsammans med någonting strukturellt,

men husk at forskjellige brukeragenter

men kom ihåg att olika användarprogram

og hjelpemidler kan endre orientering, plassering og presentasjon.

och hjälpmedel kan ändra orientering, placering och presentation.

Det vanligste eksempelet er mobiltelefoner,

Det vanligaste exemplet är mobiltelefoner

hvor grensesnittet i mange situasjoner får et annet oppsett på små skjermer enn det har på en datamaskin.

där gränssnittet i många situationer får en annan layout, jämfört med hur det såg ut på en stationär dator.

9.2.10 Bruk av farge er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.4.1 Bruk av farge.

9.2.10 Användande av färg baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.4.1 Användande av färg.

Farge er en veldig bra måte å forsterke informasjon på og hjelpe brukere.

Färg är ett jättebra sätt att förstärka information och att hjälpa användare.

Et eksempel er at blå farge ofte benyttes for å markere lenker på internett.

Ett exempel är den blåa färg som ofta används för länkar på Internet.

Men ikke alle brukere kan se farger, og i forskjellige situasjoner kan ikke farger bli vist på den måten du tenkte at de skulle.

Men det är inte alla användare som kan se färg, och i vissa situationer visas inte färger så som du hade tänkt att de skulle visas.

Derfor bør du ikke lene deg på farge alene.

Därför bör du inte enbart förlita dig på färg.

Farge er bra, men husk å benytte noe mer enn bare farge for å formidle informasjon.

Färg är bra, men kom ihåg att också använda något mer än färg för att ge informationen.

For lenker, kan det være at du understreker lenken for å komplimentere den blå fargen, eller bruker et symbol.

För länkar så kan det vara att du stryker under länken som ett komplement till den blå färgen, eller använder en synmbol.

I diagrammer kan du benytte forskjellige mønstre eller benytte linjer for å koble sammen merkelapper med forskjellige områder.

I diagram kan du använda olika mönster eller linjer för att koppla ihop etiketter med olika områden.

Dette er bare noen eksempler, det er mange forskjellige måter å møte dette kravet på.

Det här här bara ett par exempel, det finns många andra sätt att uppfylla det här kravet.

Hvis du er usikker, så kan du vurdere å printe ut siden i gråskala,

Om du är osäker, överväg att skriva ut sidan på papper i gråskala

og se om du fortsatt kan identifisere lenker og forstå informasjon.

och se om du fortfarande kan identifiera länkar och förstå informationen.

9.2.11 Styring av lyd er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.4.2 Styring av lyd.

9.2.11 Kontroll av ljud baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.4.2 Kontroll av ljud.

Dette kravet er relevant hvis du har lyd som spilles automatisk i grensesnittet.

Det här kravet är relevant om du har ljud som spelar automatiskt i gränssnittet.

For å unngå at dette hindrer brukere med hjelpemidler som tilbyr informasjon med lyd,

För att förhindra att detta skapar problem för användare med hjälpmedel med ljud,

må du gi brukeren muligheten til å stoppe eller pause lyden i grensesnittet.

så måste du ge användaren möjlighet att stoppa eller pausa ljudet i gränssnittet.

Det er også nok om du gjør det mulig å endre volumet til lyden

Det är också tillräckligt om du gör det möjligt att påverka ljudets volym

uavhengig av den generelle systemvolumet.

oberoende av systemets ljudvolym.

Husk at i de fleste situasjoner foretrekker brukere at lyd ikke starter automatisk,

Kom ihåg att användare i de allra flesta fall föredrar ljud som inte startar automatiskt,

så du bør vurdere å unngå dette.

så överväg att undvika det helt och hållet.

Dette gjelder også for synkronisert media.

Detta gäller även för synkroniserade media.

9.2.12 Kontrast (minimum) er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.4.3 Kontrast (minimum).

9.2.12 Kontrast (minimum) baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.4.3 Kontrast (minimum).

Ettersom flere og flere brukere går inn på internett på små skjermer og utendørs,

Då fler och fler användare använder webben på små skärmar och i utomhusmiljö,

har viktigheten av god kontrast blitt et mer vanlig krav.

så har kravet på goda kontraster blivit allt viktigare för allt fler.

På en skala hvor 21:1 er svart og hvitt, og 1:1 er ingen forskjell overhodet,

På en skala där 21:1 är svart mot vitt, och 1:1 är ingen skillnad alls,

bør kontrasten mellom tekst og bakgrunn være minst 4,5:1, med mindre teksten er stor.

så ska kontrasten mellan text och bakgrund vara åtminstone 4,5:1, om inte texten är stor.

Her betyr tekst i stor skala 18 punkt vanlig tekst eller 14 punkt fet tekst.

Med “stor text” menas här 18 punker vanlig text, eller 14 punkter om den är fetstilad.

Det finnes mange forskjellige verktøy som kan hjelpe deg med å måle kontrast, fritt tilgjengelig på nettet.

Det finns många olika verktyg som kan hjälpa dig att mäta kontraster, fritt tillgängliga på internet.

Husk at i mange situasjoner, så foretrekkes det å bruke enda bedre kontraster.

Kom ihåg att det i många situationer är att föredra om kontrasterna är ännu högre.

Ikke strekk deg bare mot minimum godkjent nivå, prøv heller å ha litt margin over minimumsverdien.

Sträva inte mot absolut minimum, utan försök ha lite marginal till det minsta godkända värdet.

9.2.13 Endring av tekststørrelse er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.4.4 Endring av tekststørrelse.

9.2.13 Förändring av textstorlek baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.4.4 Förändring av textstorlek.

Brukere har behov for å tilrettelegge presentasjonen i forskjellige situasjoner.

Användare behöver anpassa visningen i olika situationer.

En tekststørrelse kan fungere bra i én kontekst men ikke like bra i en annen.

En textstorlek kanske fungerar bra i en kontext, men inte så bra i en annan.

En tekststørrelse som fungerer bra for en person kan være for liten for en annen.

En textstorlek som fungerar för en person kan vara för liten för en annan.

Derfor må brukeren kunne forstørre teksten til minst 200 prosent uten tap av informasjon eller funksjonalitet.

Därför måste användaren kunna förstora texten åtminstone 200 procent utan att förlora information eller funktionalitet.

I en gjennomsnittlig nettside bør du kunne sørge for at brukeren kan forstørre med den innebygde funksjonaliteten for forstørring som er i nettleseren.

På en vanlig webbsida bör du se till att användaren kan använda webbläsarens inbyggda förstoringsfunktionalitet.

Dette inkluderer nettlesere på mobiler.

Detta inkluderar även mobila webbläsare.

På en informasjonskiosk er det kanskje ikke mulig å forstørre på samme måte,

På en fast informationsskärm eller automat kanske det inte är möjligt att förstora på samma sätt,

men da kan du tilby en mekaniske i grensesnittet for forstørring.

men då måste du erbjuda en funktion i gränssnittet för att förstora.

Løsning må kanskje tilpasses for den individuelle situasjonen.

Lösningen kan behöva anpassas för den enskilda situationen.

Husk at 200 prosent er minimumskravet.

Kom ihåg att 200 procent är minimum.

I mange tilfeller vil kanskje brukere forstørre mer enn det, så ikke begrens forstørring til 200 prosent om du ikke må.

I många fall kan användare vilja förstora mer, så begränsa inte möjligheten till 200 procent om du inte behöver göra det.

9.2.14 Bilder av tekst er basert på WCAG 2.0 Suksesskriterium 1.4.5 Bilder av tekst.

9.2.14 Bilder av text baseras på WCAG 2.0 framgångskriterium 1.4.5 Bilder av text.

Unngå å bruke bilder for å representere tekst. Bilder er bra, og tekst er bra, men ikke bland de to med hverandre.

Undvik att använda bilder för att representera text. Bilder är bra och text är bra, men blanda inte ihop de två.

Bilder som viser tekst skaper problemer for mange brukere, for eksempel brukere med lesevansker

Bilder som visar text skapar problem för många användare, till exempel användare med lässvårigheter

som har behov for å endre farge og font, og personer med nedsatt synsevne som trenger å forstørre teksten.

som behöver ändra färg eller typsnitt på texten, och användare med nedsatt syn som behöver kunna förstora texten.

Tekst i bilder kan ikke bli endret til andre fonter av hjelpemidler

Text i bilder kan inte ändras till andra typsnitt av hjälpmedel

og farger er krevende eller umulig å endre på en pålitelig måte.

och färgen är svår eller omöjlig att ändra på ett pålitligt sätt.

Ved forstørring av et bilde av tekst blir teksten pikselert og vanskelig å lese.

När du förstorar en bild så blir texten pixlig och svår att läsa.

Ved forstørring av ordinær tekst kan hjelpemidler rekalkulere og forme teksten med flere piksler, slik at den holder seg skarp.

När du förstorar riktig text så kan hjälpmedlet räkna om och visa texten med mer pixlar, så att den förblir skarp.

I noen situasjoner må du kanskje benytte bilder av tekst.

I vissa situationer kan du behöva ha bild av text.

Et eksempel kan være diagrammer og komplekse illustrasjoner.

Ett exempel är när du har diagram och komplexa illustrationer.

I en slik situasjon er det viktig at du tilbyr den samme informasjonen som tekst,

I dessa fall är det viktigt att du erbjuder samma information som text,

og du bør prøve å benytte vektorgrafikk

och du bör försöka använda vektorgrafik

for å gjøre det mulig å forstørre teksten mens den holder seg skarp.

så att texten blir möjlig att förstora medan den förblir skarp.

Siden kapittel 9 i EN-standarden er ganske langt, har vi delt det i to deler.

Eftersom kapitel 9 i EN-standarden är ganska långt så har vi brutit ned det i två delar.

Dette er slutten av den første delen.

Det här är slutet på den första delen.

Den andre delen av kapittel 9 dekkes i neste video, video 9 del 2.

Den andra delen av kapitel 9 behandlas i nästa film, video 9 del 2.

Takk for at du så på!

Tack för att du tittade!

Den norske tekstingen er gjort av Funka i samarbeid med Difi som lokal partner.

Den svenska översättningen är gjord med stöd av Post- och telestyrelsen som lokal partner.

Similar videos:

Chapter 4 Part 5

2.1K views 9 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 2, Part 3

1.9K views 1 likes 0 dislikes 22 Aug 201467% match

CHAPTER 4 PART 1

2.6K views 8 likes 0 dislikes 17 Jun 201467% match

Chapter 11 Part 2
Bio225 - Microbiology @ CCTC
932 views 4 likes 0 dislikes 04 Feb 201667% match

Chapter 10 Part 3

1K views 1 likes 1 dislikes 25 Aug 201467% match

Chapter 6 part 1
Bio225 - Microbiology @ CCTC
1K views 2 likes 0 dislikes 17 Feb 201667% match

Chapter 3 Part 3

1K views 2 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 10 Part 2

774 views 1 likes 1 dislikes 25 Aug 201467% match

CHAPTER 4 PART 8

1.3K views 6 likes 0 dislikes 17 Jun 201467% match

Chapter 4 Part 1
Bio225 - Microbiology @ CCTC
1.7K views 8 likes 1 dislikes 14 Jan 201667% match

Chapter 11 Part 1

1.1K views 5 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 11 part 3
Bio225 - Microbiology @ CCTC
748 views 4 likes 0 dislikes 05 Feb 201667% match

Chapter 7 Part 3 CR
Bio225 - Microbiology @ CCTC
803 views 4 likes 1 dislikes 01 Mar 201667% match

Chapter 1 Part 1

3.3K views 9 likes 1 dislikes 04 Sep 201367% match

Chapter 3 Part 5

773 views 3 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 2, Part 4

1.3K views 1 likes 0 dislikes 22 Aug 201467% match

Chapter 4 Part 6

2.1K views 9 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

CHAPTER 4 PART 2

1.8K views 2 likes 0 dislikes 17 Jun 201467% match

Chapter 1, Part 2

3.6K views 14 likes 2 dislikes 04 Sep 201367% match

Chapter 3 Part 2

1.5K views 2 likes 1 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 3 Part 4

802 views 2 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 7 Part 1

1.5K views 4 likes 0 dislikes 29 Oct 201467% match

Chapter 11 Part 2

873 views 3 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Chapter 1, Part 3

2.3K views 5 likes 0 dislikes 04 Sep 201367% match

CHAPTER 4 PART 7

1.6K views 3 likes 0 dislikes 17 Jun 201467% match

Chapter 7 Part 5

715 views 6 likes 0 dislikes 29 Oct 201467% match

Chapter 6 Part 3
Bio225 - Microbiology @ CCTC
765 views 8 likes 0 dislikes 18 Feb 201667% match

Chapter 9 Part 2

828 views 1 likes 0 dislikes 23 Oct 201467% match

Chapter 7 Part 3

1.4K views 2 likes 2 dislikes 29 Oct 201467% match

Chapter 4 Part 4

1.7K views 8 likes 0 dislikes 26 Aug 201467% match

Settings Privacy About Contact Donate